Julen är en tid då många längtar efter värme, gemenskap och välbekanta traditioner. För vissa innebär den glädje och förväntan, medan den för andra också kan väcka saknad och minnen av människor som inte längre finns kvar. Det är just den blandningen av känslor som den svenska artisten Nanne Grönvall vill fånga med sitt senaste musikaliska projekt. Nu har hon återvänt till julmusiken på ett sätt som hon inte gjort på två decennier.
För Nanne är musik inte bara ett arbete eller ett sätt att stå på scenen. Det är också ett sätt att berätta historier, förmedla känslor och skapa en närhet till människor som lyssnar. Under sin långa karriär har hon blivit ett välkänt namn inom svensk musik och underhållning. Hon har uppträtt inför stora publiker, deltagit i Melodifestivalen och skapat låtar som många svenskar känner igen.
Men den här gången handlar det inte om en ny tävlingslåt eller ett försök att nå ännu en topplacering. I stället har Nanne valt att göra något mer personligt och stämningsfullt. Hon släpper en egen jullåt – för första gången på hela 20 år.
Det nya musikprojektet heter ”Vem kan vandra i vintertid”. Redan titeln väcker associationer till vinterlandskap, julstämning och den där speciella känslan som infinner sig när årets mörkaste månader närmar sig.
När Aftonbladet träffar Nanne i Gamla stan i Stockholm är julförberedelserna redan i full gång. Julbelysningen har kommit upp på gatorna och flera skyltfönster har börjat fyllas med juldekorationer. Mitt i den stämningsfulla miljön spelar artisten in musikvideon till sin nya låt.
Hon står på kullerstensgatorna, klädd i en vit vinterjacka och höga klackar. Kameran rullar och hon går fram och tillbaka på det ojämna underlaget samtidigt som musiken spelas upp. Det är en inspelning som präglas av glädje och förväntan.
Nanne verkar verkligen njuta av arbetet. Hon berättar att det har varit väldigt roligt att skapa videon och beskriver inspelningen som ett enkelt och trevligt projekt.
Men det är inte bara själva videon som gör den här releasen speciell. Det finns en detalj i musiken som ger låten en särskild betydelse och som många lyssnare förmodligen kommer att känna igen.
I refrängen har Nanne nämligen valt att använda melodin från den klassiska svenska folkvisan ”Vem kan segla förutan vind”.
Det är en melodi som bär på en lång tradition och som många förknippar med både vackra och vemodiga känslor. Genom att låta den möta en ny jultext har Nanne skapat något som förenar det välbekanta med något nytt.
Hon beskriver låten som finstämd och mysig, och hon är mycket glad över att ha fått möjlighet att göra den.
Samtidigt finns det en tanke bakom musiken som går djupare än traditionell julglädje. Nanne vill inte bara skapa en låt som passar till julgranen, julklapparna och festligheterna. Hon vill också påminna om att julen kan se väldigt olika ut beroende på vem man är och vilka människor man har omkring sig.
För vissa är julen årets lyckligaste tid. Barnen räknar dagarna till julafton, familjer samlas kring middagsbordet och hemmen fylls av förväntningar. Men för andra kan samma period vara förknippad med ensamhet, längtan och saknad.
Det är just denna dubbelhet som Nanne vill lyfta fram.
Hon berättar att det finns både glädje och melankoli i melodin. Enligt henne är det också något som speglar själva julen. Högtiden rymmer många olika känslor, ibland samtidigt.
Det kan finnas en stor förväntan inför julafton, men också en längtan efter någon som inte längre finns där. Man kan vara omgiven av människor och ändå sakna någon särskild. Och det finns människor som helt enkelt inte har någon att fira tillsammans med.
Därför har Nanne valt att låta barnens längtan efter julafton vara ett av låtens centrala teman. Men hon vill också förmedla något som kanske är ännu viktigare: betydelsen av att ha någon vid sin sida.
Det är en tanke som kan beröra många, särskilt under en högtid då gemenskap ofta står i centrum.
Nanne hoppas att låten ska kunna ge lite värme till människor som lyssnar. Hon är medveten om att alla inte har någon att dela julen med, och därför vill hon skapa musik som också kan betyda något för dem som upplever en svårare period.
Det är kanske just här som den nya låten skiljer sig från många andra julutgivningar. I stället för att enbart fokusera på glitter, presenter och festliga traditioner försöker hon fånga hela känsloregistret som hör julen till.
Bakom den mysiga vinterstämningen finns också en stillsam påminnelse om att människor behöver varandra.
För Nanne innebär släppet dessutom en återkomst till en musikalisk värld som hon inte besökt på mycket länge. Att det har gått 20 år sedan hon senast släppte en egen jullåt gör projektet extra speciellt.
Och kanske är det just därför hon har valt en melodi som redan bär på så mycket historia. Den klassiska folkvisan skapar en igenkänning, samtidigt som den nya texten ger den en annan innebörd.
När julbelysningen tänds i Stockholm och människor börjar förbereda sig för årets stora högtid hoppas Nanne att hennes musik ska få följa med in i hemmen.
Hon vill att låten ska kunna spelas under lugna vinterkvällar, när familjen samlas, men också när någon sitter ensam och behöver lite extra värme.
Det är en ganska enkel önskan, men samtidigt en väldigt mänsklig sådan.
Efter två decennier utan en egen jullåt har Nanne Grönvall alltså valt att återvända till julmusiken med en sång som inte bara handlar om själva firandet. Den handlar också om längtan, gemenskap och alla de känslor som kan finnas under samma högtid.
Och det är just det som gör hennes nya musikaliska satsning så speciell: bakom den välbekanta melodin finns en påminnelse om att den finaste julklappen ibland inte är något man kan slå in – utan att helt enkelt ha någon bredvid sig.