Hon vaknade och kände inte igen sitt eget ansikte: Seinabo Sey drabbad av ansiktsförlamning – ställer in konserter

Det som skulle bli ännu ett möte med publiken har plötsligt fått en helt annan innebörd. Den svenska sångerskan Seinabo Sey, 36, har drabbats av en oväntad hälsokris som tvingar henne att ställa in sina planerade konserter i Göteborg. För fansen kom beskedet som en sorglig överraskning, men bakom de inställda spelningarna finns en personlig berättelse som berör på ett djupare plan än många kanske först förstår.

Artisten, som under lång tid har varit en uppskattad röst på den svenska musikscenen, berättar nu öppet om vad som har hänt. Det handlar inte bara om att behöva ändra kalendern eller skjuta upp ett efterlängtat framträdande. För Seinabo Sey har förändringen också inneburit att möta sin egen spegelbild på ett sätt hon inte var beredd på.

Beskedet gäller två konserter på Stora Teatern i Göteborg, som skulle ha ägt rum den 27 och 28 oktober. I stället måste publiken vänta på ett nytt tillfälle att se henne på scenen. Men det var framför allt artistens egna ord om sitt tillstånd som väckte uppmärksamhet.

Enligt hennes offentliga uttalande vaknade hon en morgon och upplevde att hennes ansikte inte längre kändes bekant. Det som för många människor är en självklar del av vardagen – att kunna le, röra ansiktsmusklerna och känna igen sitt eget uttryck – hade plötsligt blivit något hon inte kunde ta för givet.

Seinabo Sey beskriver att hon för närvarande inte kan stänga sitt vänstra öga eller använda musklerna på vänster sida av ansiktet som tidigare. För en artist vars uttryck och närvaro är en viktig del av mötet med publiken blir en sådan förändring förstås särskilt personlig. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att hon är mer än sin röst och sitt ansikte. Bakom artistnamnet finns en människa som nu behöver tid och utrymme för att ta hand om sig själv.

Diagnosen som hon berättar om är Bells pares, en form av ansiktsförlamning som kan uppstå plötsligt och påverka musklerna på ena sidan av ansiktet. Tillståndet kan bland annat göra det svårt att blinka, le eller röra munnen på vanligt sätt. Förloppet varierar mellan olika personer, och återhämtningen kan ta olika lång tid.

För Seinabo Sey finns det ändå ett hopp. Hon berättar att många återhämtar sig inom några veckor och att hon hoppas att det också ska bli så för henne. Men även när det finns anledning att hoppas kan själva upplevelsen vara känslomässigt svår. Att veta att ett tillstånd ofta förbättras är inte samma sak som att omedelbart kunna acceptera förändringen när den drabbar en själv.

I sitt meddelande delar hon med sig av just den känslan. Hon skriver att hon saknar sitt ansikte, som hon ofta tidigare har kritiserat, och sitt leende, som brukade komma så lätt. Orden ger en ovanligt personlig inblick i hur en plötslig fysisk förändring kan påverka självbilden. Det handlar inte enbart om hur man ser ut, utan också om igenkänning, vanor och känslan av att kunna uttrycka sig som man alltid har gjort.

Det är kanske just därför hennes berättelse berör. Många kan känna igen sig i att ibland vara kritiska mot sitt eget utseende, utan att tänka särskilt mycket på hur självklart det är att kunna röra ansiktet som vanligt. När den förmågan plötsligt förändras kan det vardagliga få en helt ny betydelse.

Samtidigt är det här inte första gången under det senaste året som Seinabo Sey har behövt låta hälsan påverka sina planer. Hon har tidigare berättat om fysiska besvär och tvingats ställa in framträdanden. Under våren ställdes en konsert in, och under sommaren blev det också förändringar i hennes evenemangskalender, däribland en planerad spelning på Liseberg.

Vid ett tidigare tillfälle beskrev hon kontrasten mellan hur hon mådde psykiskt och hur kroppen fungerade. Hon berättade att hon under det senaste året hade mått bättre mentalt än någonsin, samtidigt som hennes fysiska hälsa inte hade hängt med. Det uttalandet ger ytterligare en dimension till det som händer nu, utan att det går att dra slutsatsen att de tidigare besvären och den aktuella diagnosen har samma orsak.

För den som följer hennes karriär väcker utvecklingen naturligtvis frågor om när hon kan återvända till scenen. Men i sitt senaste besked gör hon klart att hon nu behöver prioritera sin hälsa. Det är ett beslut som innebär att hon för tillfället måste sätta arbetet åt sidan, även om musiken fortfarande har en central plats i hennes liv.

Det finns också något hoppfullt mitt i den här svåra situationen. Innan besvären med kinden och munnen blev så påtagliga hann hon spela in nästan ett helt album på engelska. Arbetet med musiken behöver alltså inte stå helt stilla, även om hon just nu inte kan framträda som planerat.

Hon berättar att hon tänker fortsätta skriva färdigt albumet vid datorn medan hon väntar på att ansiktsmusklerna ska återhämta sig. På så sätt kan hon hålla fast vid en del av sitt kreativa arbete utan att behöva pressa sig till att stå på scenen innan hon är redo.

Det säger också något om hennes inställning till framtiden. Hon har inte meddelat att hon lämnar musiken bakom sig. Tvärtom uttrycker hon en tydlig vilja att komma tillbaka och fortsätta sjunga. Hon riktar ett löfte till publiken om att återvända starkare, samtidigt som hon nu behöver acceptera att återhämtningen måste få ta den tid den tar.

För fansen innebär beskedet därför både besvikelse och en anledning att hoppas. De två konserterna i Göteborg blir inte av på de ursprungliga datumen, men enligt uppgifter om de nya spelningarna har den 30 november och den 1 december presenterats som ersättningsdatum. Biljettköpare bör kontrollera informationen från arrangören om vad som gäller för deras biljetter.

Det är lätt att fokusera på de inställda konserterna och på frågan om när en artist kan återvända. Men Seinabo Seys berättelse påminner om att det bakom varje sådant besked finns en människa vars vardag plötsligt kan förändras. Det som utifrån ser ut som en tillfällig paus kan innebära en period av oro, sorg och anpassning för den som själv upplever det.

Och kanske är det mest betydelsefulla i hennes meddelande inte själva beskedet om de inställda konserterna, utan det hon berättar om sitt leende. Hon saknar något som hon tidigare inte alltid uppskattade. Nu hoppas hon få tillbaka det, samtidigt som hon försöker ge sig själv den tid som behövs.

Det finns inga garantier för exakt hur snabbt återhämtningen kommer att gå, och artisten har inte angett någon säker tidpunkt för när hon känner sig helt återställd. Men hennes beslut att vila, ta emot hjälp och fortsätta arbeta med musiken i den mån hon kan visar att hon försöker hitta en väg framåt.

Det viktigaste beskedet till fansen är därför detta: Seinabo Sey tänker inte ge upp sin musik. Just nu väljer hon att sätta hälsan först, färdigställa sitt kommande album och hoppas på att kunna möta publiken igen när kroppen tillåter det. Och bakom hennes ord om att vilja bli starkare finns en enkel, mänsklig önskan – att åter känna igen sitt eget ansikte, få tillbaka sitt leende och kunna sjunga för publiken igen.