Det finns vissa personer som känns som om de alltid har funnits. För generationer av svenskar var Barbro ”Lill-Babs” Svensson en sådan person. Hennes namn blev en del av det svenska musiklivet, hennes ansikte syntes på scener och i medier och hennes låtar följde människor genom flera decennier.
När beskedet kom den 3 april 2018 att Barbro ”Lill-Babs” Svensson hade avlidit, 80 år gammal, var det därför många som stannade upp. En lång epok inom svensk underhållning hade tagit slut.
Men berättelsen om Lill-Babs började långt innan hon blev ett känt namn.
Hon växte upp i Järvsö och visade tidigt att hon hade något särskilt. Redan som 15-åring stod hon inför publik på Barnens dag i hemorten 1953. Det var fortfarande långt kvar till den stora karriären, de välkända låtarna och de stora scenerna.
Året därpå fick den unga Barbro möjlighet att medverka i radioprogrammet Morgonkvisten. Det blev ett viktigt steg framåt.
Hon hade blivit upptäckt av orkesterledaren Simon Brehm, som såg hennes potential och tog henne under sina vingar. Brehm skulle få stor betydelse för hennes tidiga karriär och blev hennes manager fram till sin död 1967.
Och snart skulle Barbro Svensson få det namn som svenska folket senare skulle lära känna.
Men vägen dit var inte riktigt så enkel som historien ofta har berättats.
År 1954 gjorde hon sin professionella debut tillsammans med Brehms orkester på dansrestaurangen Bal Palais i Stockholm. Samma år kom också hennes första skiva, med låtarna ”Min mammas boogie” och ”Svar till ung och kär”.
För en ung artist var det början på något som skulle bli mycket större än någon kunde ana.
Under de följande åren växte hennes karriär snabbt. Hon spelade in låtar, framträdde på scener och blev en återkommande del av den svenska underhållningsvärlden.
Hon deltog även i Melodifestivalen och medverkade i musikaler och shower. Hennes repertoar kom att omfatta hundratals inspelade låtar.
Men det var inte bara musiken som gjorde henne igenkänd.
Det var också hennes personlighet.
Lill-Babs hade en särskild förmåga att hålla kontakten med publiken. Hon blev inte bara en artist på en scen, utan en person som många svenskar upplevde att de hade följt under stora delar av sina liv.
År efter år fortsatte hon att arbeta. Medan andra artister försvann från rampljuset fortsatte Lill-Babs att vara aktuell.
Hennes karriär sträckte sig över sju decennier. Det är en tidsperiod som få svenska artister ens kommer i närheten av.
Bland de låtar som förknippades starkt med henne fanns ”Är du kär i mig ännu Klas-Göran”, ”Itsy bitsy Teenie Weenie” och ”Jag är en tuff brud i lyxförpackning”. De blev en del av hennes offentliga identitet och bidrog till att göra henne till en av Sveriges mest folkkära artister.
Men bakom de välkända låtarna fanns också en annan historia.
2014 firade Barbro Svensson 60 år som artist. Det säger mycket om hur lång hennes karriär faktiskt var. Från den unga flickan som sjöng inför publik i Järvsö till den etablerade stjärnan som hade uppträtt i decennier.
Och året innan hennes död fick hon ytterligare ett erkännande när hon valdes in i Swedish Music Hall of Fame.
Det blev ännu ett bevis på vilken betydelse hon hade haft för svensk populärmusik.
Men när man ser tillbaka på hennes liv är det kanske inte de stora priserna eller de många inspelningarna som gör berättelsen mest speciell.
Det är hur tidigt allt började.
Hon var bara 15 år när hon stod inför publik för första gången. Ett år senare hade hon redan tagit steget in i radio. Sedan kom Stockholm, den första skivan och samarbetet med Simon Brehm.
Sedan följde ett helt liv på scenen.
Och här finns en detalj som många kanske inte känner till.
När människor hör namnet Lill-Babs är det lätt att tro att namnet från början skapades av hennes manager Simon Brehm. Det är också en historia som länge har förknippats med hennes genombrott.
Men Barbro själv berättade en annan version.
Och det är just där historien tar en oväntad vändning.
Enligt den förklaring hon själv gav hade hon kallats ”Babsan” redan under skoltiden. En dag befann hon sig på Bal Palais när en kille ropade till henne: ”Tjena Lillbabsan, hur mår du?” Simon Brehm hörde det.
Resten blev historia.
Det var alltså inte riktigt Brehm som på egen hand kom på namnet Lill-Babs, även om han spelade en avgörande roll i att göra det känt. Namnet växte fram ur ett smeknamn och ett spontant ögonblick – och kom sedan att följa Barbro Svensson under resten av hennes karriär.
Det är kanske en liten detalj i en berättelse som sträcker sig över mer än sex decennier.
Men den säger mycket om Lill-Babs.
Bakom den stora artistprofilen fanns fortfarande Barbro – flickan från Järvsö som började sjunga inför publik som 15-åring.
När hon avled 2018, 80 år gammal, hade hon lämnat efter sig en karriär som sträckte sig över sju decennier. Hon hade spelat in hundratals låtar, deltagit i Melodifestivalen, medverkat i musikaler och shower och blivit en av Sveriges mest välkända underhållare.
Och kanske är det därför hennes namn fortfarande väcker så många minnen.
För Lill-Babs var inte bara en artist som hade några stora låtar.
Hon blev en del av svensk musikhistoria.
Från den första scenen i Järvsö 1953 till de stora scenerna, från den unga Barbro till den folkkära Lill-Babs – hennes liv innehöll en lång rad ögonblick som tillsammans skapade en av de mest långvariga artistkarriärerna i Sverige.
Och när man till slut får veta hur det välkända artistnamnet egentligen uppstod blir berättelsen ännu mer personlig.
Det började inte med en stor plan.
Det började med ett smeknamn, ett spontant rop på Bal Palais och en ung kvinna som ännu inte visste hur långt hennes röst skulle bära.
Det var Barbro Svensson.
Men för hela Sverige blev hon snart något annat.
Lill-Babs.